Idag är det den 3 augusti 2016, BF+6 och det känns som att det aldrig kommer någon bebis. Det gör det ju, det vet jag men det är så segt att vänta.
Idag ska jag fördriva tiden med att tvätta, sätta in viktiga papper i en pärm och kanske baka en kladdkaka. Det gäller att roa sig bäst man kan 😃.
Imorse var vi hos barnmorskan för att kolla mig och bebis i v 35.
SF-mått 33
Blodtryck 120/78
Hjärtljud 128 slag/min
Blodvärde 112 (Eftersom det gått ner från 130 så ska jag börja med järntabletter. Ser inte fram emot det.)
Blodsocker 6,2 eller 6,8 (högt men ok när man är gravid)
Min vikt +9 kg sedan inskrivning (Samma som för en månad sedan så jag har inte gått upp någonting sedan dess.)
BM kände efter hur bebis låg och hen ligger med huvudet neråt, men har inte fixerat sig utan är fortfarande ruckbar.
Motsvarande värden med Noah i v 35 (34+0)
SF-mått 32 (låg bra på kurvan sa hon)
Blodtryck 120/80 (tror jag, nåt sånt i alla fall)
Hjärtljud 158 slag/min (tjej kanske?)
Min vikt +12 kg (hm, en del men inte för mycket enligt BM)
Känns som att det är rätt lika graviditeter åtminstone när man jämför mått och värden. Har gått upp lite mindre i vikt, men min startvikt var också 3 kg högre denna gång.
Igår var det dags för barnmorskebesök igen. Den här gången har jag inga värden att jämföra med från när jag väntade Noah, men jag tror att det är rätt likt.
SF-mått 29 cm (mitt på kurvan)
Blodtryck 120/65
Hjärtljud 140
Vikt +9 kg (vilket var en bra viktuppgång enligt barnmorskan)
Nästa besök blir den 21/6.
I måndags var det dags för barnmorskebesök igen.
Värden med Noah (8/4)
SF mått 28
Blodtryck 110/60
Bebisens hjärtslag 155
Värden med bebis nr 2 (25/4)
SF mått 26
Blodtryck 120/60
Bebisens hjärtslag 152
Blodvärde 130
Alla värden är med andra ord bra den h är gången också.
Förra veckan var det dags för första besöket hos barnmorskan med mätning av mage och koll av hjärtljud. Är lite roligt att jämföra med förra graviditeten.
2009, 11/3
SF mått 25 (mått på livmoderns storlek) – lite högt men ändå ok
Blodtryck 120/80 – normalt
Blodvärde 128
Bebisens hjärtslag 160
2016, 30/3
SF mått 21 cm
Blodtryck 120/60
Blodvärde 127
Bebisens hjärtslag 152
Bebis är beräknad exakt sju år och en månad efter storebror. Han var beräknad till 28/6 2009, hen är beräknad till 28/7 2016. Det innebär att jag gått två veckor längre när kontrollen gjordes med storebror.
Den 21/1 lämnade husleverantören in bygglovsansökan så nu är det bara att vänta. Planen är att markarbetena ska startas i mars. Innan dess måste vi fälla ca 15 träd och riva det lilla ruckel som står på tomten idag. Målet är fortfarande att flytta in i november. Kan känna mig lite stressad över allt som ska hinnas med innan vi flyttar. Min lägenhet ska fixas i ordning och säljas, men framför allt så ska vi förhoppningsvis bli föräldrar i slutet av juli. Jag ska alltså bli tvåbarnsmamma. Känns helt otroligt att tänka på. Jag har längtat efter ett barn till så länge att jag hade gett upp och förträngt den längtan. Men nu ser det ut som att det kommer att bli verklighet i sommar.
Efter att ha haft rejält ont i foten under semestern (helt på grund av egen dumhet, jag sprang trots att det gjorde ont) var jag igår hos en sjukgymnast. Han bände, vred, kände och klämde men ville inte ge mig någon diagnos. Jag gick därifrån med en tejpad fot och en ny tid på måndag. Så vi får se var det slutar. Hoppet att kunna springa Göteborgsvarvet i maj nästa år lever i alldra högsta grad. Det är klart att foten är bra i maj, men för att kunna springa förberedd måste jag komma igång med löpträningen ordentligt senast i slutet av oktober. Kom igen foten, nu har du dryga två månader på dig att bli bra!
I maj sprang jag Mälarenergi Stadslopp och något hände under den milen som gjorde att jag fick ont i höger fot. Det gjorde lite ont dagarna efter, men dum som jag är sprang jag i alla fall en kortare runda två-tre dagar senare. Dagen efter kunde jag knappt stå på foten. Det är bättre idag, men det gör fortfarande ont. Skräcken är att det är hälsporre. Det vore katastrof i och med att det kan ta ett år innan det blir bra. Målet är nämligen att springa Göteborgsvarvet i maj nästa år och det SKA jag göra. Midnattsloppet i augusti hänger dock löst, vi får se. Nu ska jag avvakta med löpningen någon vecka (eller i alla fall några dagar) och träna annat istället för att se om det blir bättre.
En och en halv dag kvar till semester och det känns som en evighet. Jag har nog aldrig känt ett så stort behov av att vara ledig. Att slippa ställa klockan och ta dagen som den kommer. En, eller kanske två dagar, under semester kommer klocka att behöva ställas. Men det är bara för att vi flyger ner till Nice och sen hem igen så det är för något positivt. De första två veckorna är vi lediga utan Noah. Skönt, men såklart konstigt på samma gång. Jag som alltid haft honom hos mig under hela min semester känner att vi har kort om ledig tid tillsammans. Samtidigt behöver vi tiden ensamma också. Variation förnöjer.
Det är omöjligt att inte bli nostalgisk just nu. Dels fyller Noah sex år (SEX!!!) på fredag och dels ska jag idag hämta honom från förskolan för allra sista gången i eftermiddag. I höst väntar förskoleklass och nya kompisar. Det är helt sanslöst hur fort tiden går.
Mina tankar 